Pilum.se - Allt om industri och miljö
Om allt från luftföroreningar till trädplantering
Förutom att du kan läsa spännande fakta om bland annat miljö och teknik hjälper vi dig att hitta genom en snårskog av lagar, paragrafer och förordningar. Var går gränserna för förorenad luft? Vilka är Sveriges största och viktigaste industrier? Vad gör Sverige för bekämpning av miljögifter? Och vad kan du själv göra?
Industri
Läs om Sveriges största industrier och om hur de regleras enligt miljökrav och förordningar.
Luftöroreningar och farliga utsläpp
Hur stort årligt koldioxidutsläpp har Sverige och vad är egentligen förorenad luft?
Företagsamhet
Om hur utvecklingen går framåt och vad ska man tänka på om man vill arbeta inom industrin.
Vad kan du göra?
Vad kan man själv göra för att hjälpa luft och miljö? Och hur ska man göra som bildförare?
Pilum inriktar sig på innovation, hållbar utveckling och företagsamhet inom industrin.
Om du tittar in till bloggen så hittar du information om hur din egen vardag ger dig möjligheter till att hjälpa till och värna om miljön. Och om du har bil, vet du vad Eco-Driving är för något? Här kan du lära dig mer om hur du kör miljövänligt och vad du kan hålla lite extra koll på. Det är inte säkert att man tänker på enkla saker som man faktiskt kan göra och förbättra när man kör runt i sin bil. Eller om du helt enkelt är intresserad av hur vår industri ser ut idag och om vilka företag och industrier som är störst just nu så hittar du en hel del matnyttigt även om sånt. Ta även en koll på vilka som är Sveriges värsta miljöbovar.
Dessutom ledsagar vi dig genom att hitta rätt bland internationella och nationella regler och lagar. Detta riktar sig särskilt mycket till dig som är intresserad av industrin och vill vara verksam inom något område. Här lär dig om hur förordningar regleras både i EU och på nationell nivå.
Vad beslutas i Europaparlamentet och på hemmaplan? Hur självständig är Sverige och kan vi besluta vad vi vill om att förbjuda och får vi reglera utsläppsrätter hur vi vill? Och vad har egentligen naturvårdsverket för uppdrag gällande säkerställande av bra luft för människa och miljö? Om du vill veta vilka rättigheter och skyldigheter vi alla - Sverige, du och jag – har, så har Pilum sidor just för dig.
Vi som skapade den här sidan är ett företagsamt gäng som brinner för hållbar industri och den utveckling som tryggar Sverige som ett innovativt, hållbart industriland i framkanten. Vi är alla engagerade inom områden som just den här hemsidan täcker. Teknik, företagsamhet och utveckling inom miljön är sånt vi håller på med. Tanken med sidan är inte bara att samla en massa fakta, utan att sidan ska kunna vara en plats som man återkommer till, inhämtar information och kan fördjupa sig i.
Oavsett om du bara är intresserad av spännande teknik, industriell historia eller vill få fördjupade kunskap inom dessa områdens juridik är du välkommen att titta in till oss här på Pilum. En orsak är inte bättre än någon annan, men vi hoppas att du ska trivas. Välkommen att ströva omkring och upptäcka nya spännande saker!
Dessutom ledsagar vi dig genom att hitta rätt bland internationella och nationella regler och lagar. Detta riktar sig särskilt mycket till dig som är intresserad av industrin och vill vara verksam inom något område. Här lär dig om hur förordningar regleras både i EU och på nationell nivå.
Vad beslutas i Europaparlamentet och på hemmaplan? Hur självständig är Sverige och kan vi besluta vad vi vill om att förbjuda och får vi reglera utsläppsrätter hur vi vill? Och vad har egentligen naturvårdsverket för uppdrag gällande säkerställande av bra luft för människa och miljö? Om du vill veta vilka rättigheter och skyldigheter vi alla - Sverige, du och jag – har, så har Pilum sidor just för dig.
Vi som skapade den här sidan är ett företagsamt gäng som brinner för hållbar industri och den utveckling som tryggar Sverige som ett innovativt, hållbart industriland i framkanten. Vi är alla engagerade inom områden som just den här hemsidan täcker. Teknik, företagsamhet och utveckling inom miljön är sånt vi håller på med. Tanken med sidan är inte bara att samla en massa fakta, utan att sidan ska kunna vara en plats som man återkommer till, inhämtar information och kan fördjupa sig i.
Oavsett om du bara är intresserad av spännande teknik, industriell historia eller vill få fördjupade kunskap inom dessa områdens juridik är du välkommen att titta in till oss här på Pilum. En orsak är inte bättre än någon annan, men vi hoppas att du ska trivas. Välkommen att ströva omkring och upptäcka nya spännande saker!
Blogg
Det är vanligt att svenskar lånar pengar. Att renovera eller bygga om bostaden, alternativt köpa ett hus, en bil eller en båt är alla vanliga anledningar till att svenskar väljer att låna pengar. Men hur kan man låna pengar på det smartaste sättet – och vilka aktörer verkar inom låneindustrin? Dessa frågor besvarar vi i denna artikeln. !UPPDATERAD! Det smartaste sättet att låna på är att låta en låneportal jämföra låneerbjudanden i ditt ställe. Mer specifikt anger du hur mycket du vill låna samt vilken avbetalningstid som ska gälla. Därefter får du ta emot låneerbjudanden från de långivare som låneportalen samarbetar med. Det är alltid gratis att jämföra lån via en låneförmedlare, då dessa tar ut en ersättning av kreditorerna och inte dig. Om du jämför lån via en låneportal försäkrar du dig även om att du minimerar dina kostnader för lån, då långivarna tvingas att tävla om att ge dig det billigaste lånet. Lånea – en plattform där du kan jämföra lån från 24 långivare. Anmärkning.se – en tjänst där du kan jämföra lån från 10 långivare. Sambla – en omfattande jämförelsesajt som samarbetar med 35 långivare. Lånekoll – en användarvänlig portal där du kan jämföra lån från 30 långivare. Nedan följer en djupare genomgång av dessa låneportaler för att ge en bättre förståelse av deras erbjudanden och unika egenskaper. Lånea är en relativt ny aktör på marknaden, men de har snabbt gjort sig kända för sin transparens och användarvänlighet. Om du till exempel tar ett smslån via Lånea, Hittasmslån, Lånen eller Lånekoll, kan du alltid se de specifika villkoren som gäller för ditt lån. Det är viktigt att veta att Lånea aldrig uppmuntrar någon att ta ett lån om det inte är ekonomiskt försvarbart. Dessutom är deras artiklar och information alltid upplysande och tydliga. Även om Lånea för närvarande jämför lån från 24 långivare, vilket inte är det största antalet på marknaden, täcker de alla viktiga aktörer, vilket innebär att du inte missar några viktiga erbjudanden. Deras fokus på enkelhet och ärlighet gör dem till en pålitlig partner för låntagare och deras framtid ser ljus ut. Anmärkning.se riktar sig främst till personer med ekonomiska svårigheter och betalningsanmärkningar. De erbjuder jämförelser från 10 kreditorer, vilket kan verka begränsat, men de specialiserar sig på att hjälpa dem som annars skulle ha svårt att få lån. Det är viktigt att notera att du inte nödvändigtvis behöver ha en dålig ekonomisk situation för att använda deras tjänster; de är till för alla som vill jämföra lån. Alla kreditportaler som nämns i denna artikel listar långivare som kan bevilja lån trots betalningsanmärkningar, så Anmärkning.se har en särskild plats genom sitt specifika fokus på personer med ekonomiska svårigheter. Sambla är en av de största och mest populära låneportalerna i Sverige, med samarbete med hela 40 kreditorer. Deras webbsida är lätt att förstå och laddar snabbt, vilket gör processen att jämföra lån smidig. Innan du bestämmer dig för att använda Sambla eller någon annan liknande tjänst, är det en bra idé att besöka webbforum som Låneforum.se för att läsa recensioner från riktiga användare. På Låneforum.se kan du även få mer information om hur olika typer av lån fungerar, inklusive akutlån och skattejämkning, vilket kan vara mycket värdefullt när du överväger att ta ett lån. Lånekoll samarbetar med 30 långivare och deras webbsida är designad med lila toner, vilket kan vara attraktivt för vissa men kanske mindre tilltalande för andra. Lånekoll erbjuder en enkel och tydlig lånejämförelse genom en användarvänlig widget, vilket gör det lätt att hitta det bästa lånet för dina behov. En bra låneportal samarbetar med många olika långivare för att maximera dina chanser att få ett förmånligt lån. Men antalet samarbetspartners är inte det enda viktiga; det är även avgörande att de långivare som portalen samarbetar med är pålitliga. En bra låneportal ska vara ärlig och transparent i sina beskrivningar och aldrig försöka övertala någon att ta ett lån om det inte är en bra idé. Transparens, pålitlighet och användarvänlighet är nyckelfaktorer som gör en låneportal bra. En växelriktare för ett normalstort solcellssystem med en effekt på 9 kW kostar i regel mellan 8 000 och 24 000 kronor. Kostnaden skiftar främst beroende på växelriktarens maxeffekt, och det är brukligt att kostnaden för en växelriktare ligger på 8,5 % av totalkostnaden för solcellssystemet. I Sverige är det vanligt förekommande att en växelriktare för solceller inkluderas i det kompletta offertpriset för ditt solcellssystem, som din installatör bistår med. De solcellsinstallatörer som ska installera ditt solcellssystem har dessutom vetskap om hur kraftfull din växelriktare måste vara. I Sverige är det bäst att köpa växelriktaren genom att man själv kontaktar en auktoriserad installatör som i sin tur köper in växelriktare i bulk. Att exempelvis importera en växelriktare från Kina eller Tyskland är en dålig idé, främst då man går miste om svenska garanti- och reklamationsregler. När du köper en växelriktare är det mer än bara prisläget som är av vikt. Om vi bortser från kostnaden för en växelriktare för solceller är nedanstående faktorer särskilt viktiga. Nedan pratar vi mer om de faktorer som precis nämnts i större detalj. En växelriktare håller i regel mellan 12 och 15 år, medan ett solcellssystem för villabruk oftast fortfarande kan producera rikligt med en efter 30 års tid. Det är därför en god idé att köpa en växelriktare med bra garantivillkor som ligger på minst 10 år eller mer. ABB är kända för att tillverka bra växelriktare, men deras garantivillkor är dock oftast snålt tilltagna och ligger i regel endast på 5 år. Som HemSol.se förtydligar är SolarEdge samt SMA två tillverkare av växelriktare för solceller som erbjuder extra bra garantivillkor som kan ligga på uppemot 12 år. Tips: Lär dig mer om hur mycket koldioxid som släpps ut i Sverige per år. En växelriktares uppgift är att transformera likström till växelström som i sin tur kan användas i din villa, på ett så effektivt sätt som möjligt. En effektivitet på 97 % är en etablerad standard för växelriktare, men växelriktare av budgettyp kan dock erbjuda betydligt lägre effektivitet. Energiförluster är aldrig att föredra i ett solcellssystem då de påverkar såväl lönsamheten som återbetalningstiden. Det är främst därför som du ska du se till att växelriktaren har en hög effektivitet. På webbsidor såsom Productreview.com kan du läsa mer om vad riktiga kunder tycker om växelriktarna. Även om garantitiden ger en bra indikation gällande den kvalitet som erbjuds är de även en god idé att ta del av kundrecensioner online. Man får dock ha i åtanke att kunder som är nöjda sällan skapar konton och vädrar sina åsikter på produktportaler, utan i många fall endast nöjer sig med att växelriktaren fungerar väl utan att resten av världens ska behöva få reda på det. I Sverige kan hus massproduceras tack vare att husfabrikerna bygger ihop bostäderna i volymelement, eller sektioner. I ett volymelement inkluderas husdelar såsom golv, vägg och tak, och då sektionerna kan byggas klart i fabrik infinner sig produktionsfördelar. Ett vanligt småhus består i regel av sex volymelement, varav exempelvis badrummet är ett av dessa. Småhus som byggs upp i sektioner kallas även för modulhus, och dessa medger följande sex fördelar: Den enda nackdelen är att hus som byggs ihop med volymelement inte kan anpassas på samma sätt som platsbyggda hus. Utöver modulhus kan även attefallshus massproduceras, vilket medför att de produktionsfördelar som nämns ovan kan appliceras. Men det finns vissa regler du måste förhålla dig till innan du bygger eller låter ett husföretag anlägga ett attefallshus. Attefallshus har tillverkats sedan 2014 och är en komplementbyggnad som kan levereras i färdiga moduler, vilket innebär att installationen kan genomföras på ett fåtal timmar. Attefallshus kan även vara inflyttningsklara från fabrik, om du som beställare skulle önska det. Följande regler gäller för attefallshus. Ett bygglov är i regel inte nödvändigt enligt Attefallslagen såvida du inte riskerar att bryta mot strandskyddet eller om du placerar byggnaden för nära hav, sjö, vattendrag eller din grannes tomt. Du behöver dock ett startbesked från kommunen, men det kan ofta hustillverkaren hjälpa dig med. Läs mer: Så fungerar utsläppsrätter. Taknocken får inte överstiga 4 meter, och den maximala bostadsarean får inte vara mer än 30 kvadratmeter. Du får förvisso anlägga fler attefallshus på samma tomt, men då den sammanlagda bostadsarean för alla attefallshus aldrig får överstiga 30 kvadratmeter är det ofta en dålig idé. Attefallshus som endast ska agera förråd är billiga och kostar cirka 30 000 kronor såvida du köper en byggsats och monterar huset själv. Att anlägga ett nyckelfärdigt attefallshus som du ska bo i är dyrare och kostar cirka 600 000 kronor, då kostnader för el, vatten, isolering samt montering vanligtvis tillkommer. Modulhus.se är en husleverantör som har erbjudit nyckelfärdiga attefallshus sedan Attefallslagen introducerades år 2014. De skriver själva att deras attefallshus håller samma kvalitet som deras fritidshus samt villor, och att det enda som skiljer sig är storleken. De påpekar även att deras attefallshus är utformade på ett genomtänkt sätt, då husen endast får uppta en begränsad yta. I de attefallshus som kostar cirka 650 000 kronor inkluderas ofta ett sovloft, ett kök samt en toalett och dusch. De kan till och med ersätta köket med en bastu. Modulhus säger även att kostnader för markarbeten, anslutningar till el, vatten och avlopp samt de avgifter som kommunen tillämpar inte inkluderas i deras offerter. Det måste du ta hänsyn till såvida du beställer en offert. På Byggmax kan du köpa attefallshus i moduler. De färdiga byggsatserna kostar ofta mellan 50 000 och 350 000 kronor, men då många av byggsatserna kräver efterarbete kan denna lösning endast rekommenderas för erfarna snickare eller byggarbetare som klarar av att montera huset själv. Deras paroll “bygg det själv och förläng sommaren” kan sällan appliceras på privatpersoner med tummen mitt i handen. Går en strikt miljöpolitik och tillväxten av svensk industri hand i hand med ett resultat som är positivt för den globala miljön? I teorin är det lätt att tro att det är så enkelt, men i själva verket är det ofta tvärtom. Det går inte att komma ifrån att industrin genererar utsläpp, men det går att begränsa utsläppen och styra om till mer miljövänliga lösningar. Enligt SCB var den svenska industrins sammanlagda kostnader för miljöskydd 15 miljarder kronor år 2017, en ökning med 11% från året innan. Att ha strikta miljöregler i kombination med enorma kostnader för utsläpp kan enkelt leda till att verksamheten blir olönsam. Industrin blir inte längre konkurrenskraftig på marknaden och väljer då att flytta utomlands. Inte bara är det mycket billigare att producera varorna utomlands, företagen slipper dessutom lägga enorma summor på miljöreglering. Ett av problemen är att konsumenterna inte är beredda att betala så mycket som en svenskproducerad vara faktiskt kostar. Vi är vana vid pressade priser. Varorna är producerade med billig arbetskraft i utlandet där industrin inte behöver betala flera miljoner kronor varje år i miljöavgifter. Allteftersom våra inkomster har ökat de senaste årtiondena har vi konsumerat mer. De flesta av oss väljer ändå de billigaste produkterna. En av anledningarna till att utländska varor uppfattas som billiga är att svenska tillverkare ofta tvingas sätta orimligt höga priser jämfört med samma vara som är producerad i ett land utan miljöreglering. Så även om Sveriges utsläpp skulle minska, skulle det globala utsläppet öka. Lite mer än hälften av allt som industrin producerar i Sverige går som export till andra länder. Vi framställer bland annat papper, järn, cement och stål. Den svenska industrin använder ledande miljövänliga tekniker och även i hög grad förnybara energikällor. Den internationella standarden producerar mycket mer utsläpp än den svenska standarden. Men samtidigt bidrar den svenska industrin som tvingats flytta sin produktion utomlands till ett globalt ökat utsläpp. Det är alltså inte svårt att föreställa sig hur utsläppen globalt ökar när industrin flyttar till Asien på grund av hårdare miljökrav och högre avgifter. Hur skapar man då en industripolitik som tar ansvar för miljön? Att låta den tunga svenska industrin stanna i Sverige och använda förnybar energi är ett stort steg på vägen. Att lätta på kraven och sänka avgifterna kan låta kontraproduktivt, men globalt sett kan det göra stor skillnad i det långa loppet. Om svensk industri kan konkurrera på marknaden internationellt blir alla vinnare. Den första Miljöskyddslagen kom 1969, och ända sedan dess har svenska företag arbetat kontinuerligt med att minska utsläppen. Idag är det flygtrafiken som står för den största delen av utsläppen av koldioxid och växthusgaser i samhället. För att säkerställa att industrin stannar och fortsätter att växa i Sverige, är det avgörande att skapa attraktiva arbetstillfällen för svenskar. Investeringar i utbildning och fortbildning inom tekniska och industriella områden är nödvändiga för att möta den moderna industrins behov. Att erbjuda konkurrenskraftiga löner och goda arbetsvillkor kan också locka fler till industrijobben. Dessutom är det viktigt att främja innovation och hållbarhet inom industrin, vilket inte bara skapar nya jobb utan också stärker Sveriges position som en ledande industrination. Genom dessa åtgärder kan vi säkerställa långsiktig ekonomisk tillväxt och stabilitet. Att behålla industrin i Sverige är avgörande för att generera betydande skatteintäkter som bidrar till landets ekonomiska välfärd. Industrin skapar arbetstillfällen, vilket leder till inkomstskatter från anställda. Dessutom betalar företag skatt på sina vinster, vilket ytterligare fyller statskassan. Dessa intäkter kan användas för att finansiera offentliga tjänster som vård, utbildning och infrastruktur. Genom att främja en konkurrenskraftig och innovativ industri kan Sverige säkerställa en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt. På så sätt blir skatteintäkterna en viktig faktor för att upprätthålla och förbättra välfärdssystemet och samhällets utveckling. Hur du kan man som bilist minska mängden miljöskadliga avgaser vid bilkörning och på så sätt värna om miljön? Det är viktigt att alla hjälps åt i kampen för miljön. Val av bil är så klart en viktig del av arbetet som du kan göra. Välj en energisnål bil och byt gärna upp dig till en elbil. Priserna på elbilar minskar och batterierna klarar av allt längre sträckor, så det finns ingen anledning att ha en bil som drar mycket bensin. Fast egentligen finns det små enkla saker vi alla kan göra i vardagen som minskar risken för utsläpp och hjälper oss att hålla luften så ren som möjligt. En hel del kan du faktiskt göra med körningen. Du kan dessutom tjäna en hel del i längden rent ekonomiskt eftersom med rätt körning så drar du mindre bensin. Så tänk smart, det blir faktiskt en win-win-situation får både dig och miljön. Så nu ska vi lära dig hur du kan minska mängden miljöskadliga avgaser vid bilkörning Men först några små råd till att börja med – Kom ihåg att tomgång är ajabaja. Kom alltid ihåg att stänga av motorn, låt den inte dra i onödan. Se även att planera vägen ordentligt och dina tider så att du inte hamnar i trafikstockningar i onödan. Håll bilen i skick, använd nya däck och håll dom bra uppumpade. Och du – försök att inte använda bilen i onödan! Ecodriving är ett perfekt sätt för dig som vill lära dig hur man kör miljövänligt. På grund av detta har vi tagit oss och skrivit ner några tips på hur du kan göra för att bli bättre på att köra bil, med minimal miljöpåverkan! Ha inte kvar takräcke och takbox när du inte behöver det – extra tyngd drar mer bensin. Så var inte lat. Var fokuserad och höll ordentlig koll på vägen så att du undviker hårda inbromsningar. Motorbromsen är bättre än fotbromsen, så använd den istället när du kan. Växla upp så snart du kan från ettans växel. 1:an är bra och skjuter fram bilen ordentligt, men den drar mycket bensin. Man brukar säga att max två billängder i ettan räcker. Tänk också särskilt på det här i korsningar. Du behöver inte gå ner till ettan. Du vet väl att din bil om en är hyfsat ny borde klara av 5:ans växel redan i 50 Km/h? Jovisst, desto högre växel du kan hålla desto mindre bensin drar bilen. Så se till att växla upp när du kan. Det är bättre att hålla en jämn hastighet än att accelerera, då förbrkar bilen mindre bensin. Därför är det bra om du accelererar snabbt och sen håller hastigheten du vill ha. Motorn förbrukar bensin när kopplingen är nedtryckt, så Du behöver inte gasa i medlut. Du kan rulla fram till och stanna vid trafikljusen utan att frikoppla. När du ska upp i backen, försök att få upp hastigheten först så att du inte behöver hålla och gasa i onödan när du kör uppför. Det säger sig självt att du ska du undvika ettan, att inte växla för mycket osv. Så tänk dig för om du egentligen behöver stoppa. Industriutsläppsdirektivet, förkortat IED, är en förordning antagen i EU som implementerades 2013 i svensk lagstiftning och reglerar Sveriges industriutsläppsbestämmelser. Dessa berör ca 1300 industrianläggningar i ett 30-tal branscher i Sverige. Av dessa är 140 större förbränningsanläggningar. IED är ett så kallat minimidirektiv som innebär att medlemsländerna har rätt att införa eller behålla strängare regler, men kraven får inte vara mildare än direktivets. Den rent praktiska tanken med IED är att genom enklare regler skall underlätta för emissions-lagstiftning, samt minska administration för myndigheter och verksamhetsutövare. IED utgör en holistisk syn på industri och miljö som tar hänsyn till helheten. Detta innebär att alla miljöaspekter skall behandlas som ett sammanhang, så att inte utsläpp förs över från ett ställe till ett annat. IED är till för att förebygga och begränsa luftföroreningar och föroreningar i vatten och mark för att minska påfrestningen på miljön. Industriutsläppsdirektivet är en omarbetning av det tidigare IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control Directive) som sammanslagits med ytterligare sex sektorsdirektiv. Den viktigaste förbättringen i IED är att slutsatser enligt BAT (Best available Technique) blir mera framträdande än i IPPC-direktivet. Detta innebär ren praktiskt att reglerna blivit strängare i IED jämfört med IPPC-direktivet BAT-slutsatserna styr rekommendationerna till företagen och erbjuds på svenska. De innehåller ett spann vad gäller utsläppsvärden, samt rekommendationer om bästa möjliga teknik. EU tar fram dessa rekommendationer i tolkningsdokument där BAT-slutsatser är kapitel i BREF (BAT Reference document). Ständig uppdatering och förbättringar sker i Bref. BAT-slutsatserna finns för varje enskild bransch som IED berör. Inom EU ses dokumenten som allmän vägledning. Sverige har dock tagit fram ytterligare förordningar där BAT-slutsatserna innebär generellt bindande regler. Företagen måste uppfylla kraven i BAT-slutsatserna inom fyra år efter det att slutsatserna är publicerade. Den aktuella vägledningsrapporten till industrisläppsdirektivet publicerades i januari 2016 och är en uppdaterad och kompletterad version av Naturvårdsverkets faktablad 8663 “Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av industriutsläppsdirektivet” som gavs ut i juni 2013. För befintliga anläggningar skärptes kraven först i januari 2016. Dessutom tillkommer ytterligare krav på de anläggningar som erhållit det första miljötillståndet före 2002 samt ytterligare för de som fått miljötillståndet före 1987. De svenska industriutsläppsbestämmelserna är utformade efter EUs IED och som företag och industri måste förhålla sig till. Sex nya lagar har skapats för att kunna motsvara EUs krav och dessutom har de inneburit vissa ändringar i miljöbalken. 1. Industriutsläppsförordningen 2013:250 • Järn- och ståltillverkning (2012-03-08) • Tillverkning av glas och mineralull 2012-03-08 • Garvning av hudar och skinn 2013-02-16 • Tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid 2013-04-09 • Tillverkning av klor-alkali 2013-12-11 • Produktion av massa, papper och kartong 2014-09-30 • Raffinering av mineralolja och gas 2014-10-28 • Produktion av träbaserade skivor 2015-11-24 • Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn 2016-06-09 • Icke-järnmetallindustrin 2016-06-30 • Intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris 2017-02-21 • Stora förbränningsanläggningar 2017-08-17 • Produktion av organiska högvolymkemikalier 2017-12-07 • Avfallsbehandling 2018-08-17 • Avfallsförbränning 2019-12-03 • Livsmedelsindustri 2019-12-04 Sverige har satsat på hårda åtgärder genom mål, lagstifting och höjda skatter. Koldioxidutsläppen ska ner till noll 2040-2045. En av åtgärderna är att inga fossila bilar skall få säljas efter 2030. Men eftersom hela bilindustrin räknar med an total omställning från fossila drivmedel är nog inte efterfrågan av elbilar det svåraste att tillgodose. Miljöpartiet vill dessutom föreslå ett totalförbud av fossil tankning. Från 1990 har det skett en stadig avtrappning av koldioxidutsläpp, totalt sett har det skett en minskning med 27% från och med detta år. En topp med ökning var under 1996. Koldioxidutsläppen i Sverige år 1990 låg på totalt drygt 75 000 ton. 2018 var utsläppen drygt 63 000 ton. De senaste åren från 2014 har vi dock sett en ökning och upptrappning av koldioxidutsläppen från år till år, tillochmed 2018. Dock står inte den svenska industrin för denna ökning. Industrierna har stadigt fortsatt släppa ut mindre koldioxid. Det är istället utrikes transport för ökningen. 1990 motsvarade koldioxidutsläppen från utrikes transport i Sverige drygt 3700 ton. 2018 var det 11700 ton. Det handlar alltså om mer än tre gånger så mycket utsläpp. Sveriges industrier minskade sina utsläpp med 6% 2019 jämfört med året innan. Under 2019 var det precis som det föregående året ståltillverkaren SSAB som stod för det överlägset strösta utsläppet med 5,23 miljoner ton. De industrier som utmärker sig särskilt gällande höga koldioxidutsläpp är stål- och järntillverkning, kemikalieindustrin samt el- och värme. Egentligen är den totala negativa påverkan inte ekvivalent med utsläppsnivån. Att balansera nivåerna av koldioxid i luften är viktigt för människan. Vid 10% i luften så dör vi. 2,5% ger oss huvudvärk. Den generella nivån av koldioxid i luften är förnärvarande 0,04%. Koldioxiden i luften är alltså inte så farlig för oss. Men den är viktig för naturen. Nuvarande nivån ligger på 414 ppm. Om den skulle gå under 150 PPM dör alla gröna växter och vi kommer att dö med dom. Nu är det så att skog och mark tar upp så mycket koldioxid att vårt nettoutsläpp är ungefär lika med noll. Utsläppen från industrin under 2019 var runt 51000 ton koldioxid. Skog och växter står för ett minusvärde, eller upptagning av koldioxid motsvarande runt 50 000. Kyotoavtalet om minskade utsläpp har inte tagit hänsyn till skogarnas minusverkan på utsläppsnivåerna. Alltså skulle vi egentligen inte behöva eftersträva ett nollvärde på dessa utsläpp. Snarare skulle man i ännu högre grad rikta in sig på att minska utsläppen av sulfat, tungmetaller och andra ämnen som inverkar direkt skadligt på miljön. 1) SSAB inklusive Lulekraft, ståltillverkare: 5,23 miljoner ton 2) Cementa, cementtillverkare: 2,02 miljoner ton 3) Preem, oljeraffinaderi: 1,68 miljoner ton 4) LKAB, järnmalm/pellets: 668 000 ton 5) Borealis, kemikalieindustri, 632 000 ton 6) Kalkindustrin (bland annat Nordkalk): 592 000 ton 7) Stockholm Exergi, el och värme: 588 000 ton 8) ST1 (före detta Shell), oljeraffinaderi: 456 000 ton 9) Vattenfall Uppsala, el och värme: 286 000 ton 10) Tekniska verken Linköping, el och värme: 285 000 ton Många av världens metropoler kämpar mot luftföroreningar och smog. Tättbefolkade storstäder med oreglerad trafik och närliggande industrier med stora fabriker tillhör de städer man kan ana ha extra stora problem. Andra bidragande orsaker till dålig luft och föroreningar i de städer som har det svårast är oljeproduktion, lädergarverier och skogsskövling. Vissa länder är så klart värre än andra. Sverige tillhör den bättre delen av skalan länder som har förhållandevis bra luft jämfört med många andra. Stockholm har också krönts till världens mest rena huvudstad. Det finns även länder som utmärker sig på den andra skalan med betydligt större problem och mer utsläpp en andra. Under 2019 hade Indien hela 22 av världens 30 mest förorenade städer. Andra länder som är hårt drabbade av luftföroreningar är Pakistan, Bangladesh och Kina som är det landet som står för 30% av hela världens luftföroreningar. Även Afghanistan är ett land med stora problem. Under 2017 räknar man med att 26 000 människor dog av sjukdomar relaterade till luftföroreningar I Afghanistan medan mindre än 3 5000 person dog till följd av krig. Många av de mest förorenade städerna har problem med smog. Så vad är egentligen smog? Smog är en blandning av förorenad luft och dimma. Enbart dimma innehåller bara vatten. Men smog blandas med andra ämnen som kolväten. Smog kan orsakas av naturen som ett vulkanutbrott, som dock förorsakar tillfällig och övergående smog. Den smog som skapas av människans industrier brukar inte vara övergående eftersom det är framförallt kolförbränning i industrier som står för huvudsaken av smogen i de mest drabbade städerna. Här nedan följer 5 städer med mycket förorenad luft: Den stad som oftast toppar listan på alla listor över världens mest förorenade städer är Indiens miljonstad Kanpur. Den näst största staden i den indiska delstaten Uttar Pradesh, Kanpur är belägen vid Gangesfloden och har runt 2,8 miljoner invånare. Det är den 12:e mest befolkade staden i hela Indien. Förutom att staden har en stor industri med många fabriker är den dessutom känd för sina lädergarverier som släpper ut farligt krom i luften. Med sina över elva miljoner invånare är Delhi en av de mest befolkade städerna i hela Indien. Delhi har tidigare rankats som den stad i världen som har mest luftföroreningar, men staden är fortfarande med i topp-tio-ligan. Delhi kämpar mot bland annat bränning av närbelägna risfält, gaser från bränning av avfall och bilavgaser. Under 2019 kunde 30 flygplan få omdirigeras under en och samma dag på grund av att piloterna inte kunde se för smogen. Avgaserna från att vistas i Delhi över en dag sägs motsvara rökning av 50 cigaretter. Rawilpindi är en stad med drygt två miljoner invånaare belägen i norra Pakistan. Innan 60-talet var Rawalpindi Pakistans huvudstad. Många olika industrier är samlade till det här området som valsverk, lädergarverier, marmorfabriker och oljeraffinaderier. Alla dessa industrier kan inverka negativt på luftkvaliteten. Bamenda är beläget i västra Kamerun. Folkmängden ligger på omkring 270 000 invånare vilket gör Bamenda till Kameruns tredje mest befolkade stad. Skogsavverkning tillsammans med skiftande vädermönster är huvudorsaken till stadens dåliga luftkvalitet. Det här är också den stad som rankas som den mest förorenade efter Indiens städer. Kuwait räknas som ett av de länder som har sämst luft. Många personer trängs på liten yta och självklart är oljeproduktionen stor. Al Ahmadi, en stad i Sydöstra Kuwait med omkring 400 000 invånare är den stad som drabbats hårdast. Oljeraffinaderierna är den stora boven, men Al Ahmadi här även andra fabriker som försämrar luftkvaliteten. Luftföroreningar är ett allvarligt hot mot både människa och miljö. Därför måste industrier och människor samverka och samarbeta för att minska föroreningarna. Vi måste alla hjälpas åt för att säkerställa en bra luftkvalitet så att både vi själva och vår natur kan må bra. Från industrins sida sker ständigt förbättringar som hjälper utvecklingen att drivas mot rätt håll. Många talar om att man inte ska använda el i onödan. Här kan även industrin göra ett bättre jobb genom att hushålla med el bättre. Vad man kan göra är att inte ha tänt i rum man inte använder, inte ha på värme eller ventilation i onödan. Fabriker kan även byta ut kol och olja till alternativa energier som naturgas. Samt kan företag inom tillverkning och produktion se till att enbart köpa el från sol och vindkraft. Industriella filter krävs för tyngre industri och fabriker krävs. Fabriker måste därför se till att ha effektiva filter och gärna uppgradera till nyare, mer effektiva filter. I industrin kan exempelvis värmepannor vara en riktig energibov. Man byta ut till energisnåla versioner, effektivisera dom och se till att de håller sig i gott skick. Det finns många saker som vi kan göra i vår vardag som inverkar positivt på luften och förbättrar luftmiljön. Ibland gör man onödiga saker bara för att man är slarvig. Det gör vi nog alla ibland, så de flesta av oss behöver nog tänka efter lite extra och få bättre rutiner i vår vardag. Passivhus i Sverige: vad du bör tänka på innan du ansöker om bygglov
Vad är ett passivhus?
Ett passivhus är ett hus som är istället för med aktiva värmesystem värms upp passivt med hjälp av bland annat radiatorer. Den formella definitionen av ett passivhus är att värmeeffekten vid en temperatur på 20 grader inomhus inte får lov att överstiga 10 W/m² för ett flerbostadshus.
Med andra ord får den totala elförbrukningen av allt som går på el i huset inte nå högre än just 10 watt per kvadratmeter. Det inkluderar till exempel lampor och hushållsmaskiner som istället ska bidra till att hålla huset varmt. För friliggande hus gäller 12 watt per kvadratmeter.
För att hålla behaglig temperatur byggs passivhus extremt tätt för att ingen ventilation ska ske genom springor och liknande. Ventilationen i ett passivhus måste därför fungera enkom genom ett ventilationssystem och den friska luften värms genom ett ovanligt litet värmeelement.
Kan man bygga passivhus i Sverige?
Det går utmärkt att bygga passivhus i Sverige. Det första passivhuset som byggdes i Sverige tog form redan 2001 i Lindås, även om det vid tillfället saknades gemensam internationell certifiering för passivhus. Sju år senare fanns det dock över 200 passivhus i Sverige.
Idag år 2022 finns det inga färska siffror på exakt hur många passivhus det finns i Sverige, men det beräknas vara över 40 000 stycken. Helt säkert är dock att de blir fler och fler till antalet, inte minst eftersom att lågenergihus som dessa numera är en norm som uppmanas av EU.
Generellt byggs det fler hus i Sverige, till exempel genom så kallade massproduktioner av bostäder. I takt med att vi får större och större behov av bostäder samtidigt som det finns stora utmaningar med utsläpp av växthusgaser kan energisnåla passivhus därför spela en nyckelroll.
Vad ska man tänka på när man bygger passivhus?
5 fördelar med passivhus
Behövs det bygglov för att bygga passivhus?
När du ska bygga passivhus krävs att du ansöker om och blir beviljad bygglov av din hemkommun. Information om hur det går till hittar du på din kommuns hemsida. Enligt Boverket behöver du också kunna visa att du följer kraven som ställs på byggets energianvändning.
Vad ska jag tänka på gällande bygglovsritningar till passivhus?
När du ansöker om bygglov för ditt passivhus måste du inkludera bygglovsritningar över det planerade bygget. Då passivhus byggs betydligt tätare än andra hus innebär det också att väggarna är tjockare. Det är en faktor som kan påverka din bygglovsansökan och som du därför måste ta med i beräkningen. 4 populära långivare i låneindustrin
Hur lånar man på ett smart sätt?
4 Utmärkta Långivare i Sverige
1. Lånea – En Ung och Transparent Uppstickare
2. Anmärkning.se – För Dem med Ekonomiska Utmaningar
3. Sambla – En Av Sveriges Mest Populära Låneportaler
4. Lånekoll – En Kreditportal med Unik Design
Vad Skiljer en Bra Låneportal från en Dålig?
Vad kostar en växelriktare?
Exempelpriser för populära växelriktare
Märke
Modell
Storlek (kW)
Garanti
Pris
Fronius
Primo
3,4,5,6,8.2
10 år
Från ca. 20 000 kr
SolarEdge
HD Wave
3,4,5,6,8,10
12 år
Från ca. 17 000 kr
SMA
Sunny Boy
3,3.6,4,5,6
5 år
Från ca. 17 000 kr
Sungrow
SG Premium
2,2.5,3,5,8
10 år
Från ca. 12 000 kr
Huawei
SUN2000L1
3,3.6,4,5,6
10 år
Från ca. 10 000 kr
FIMER
UNO DM PLUS
3,3.3,4.6,5
10 år
Från ca. 8 000 kr
Måste man köpa växelriktare för solceller själv?
Är det en bra idé att köpa växelriktare för solceller själv?
Priset för växelriktaren är inte allt
3 viktiga faktorer vid inköp av växelriktare
1. Garantin för växelriktaren
2. Växelriktarens effektivitet
3. Användarbetyg
Massproduktion av bostäder: modul- och attefallshus
Regler för attefallshus
Bygglov behövs inte för attefallshus
Hur stort får ett attefallshus vara?
Vad kostar ett attefallshus?
Leverantörer av modul- och attefallshus
Modulhus.se
Byggmax
Fördelen med att låta industrin stanna i Sverige
Höga priser för svenskproducerade varor
Ökade globala utsläpp vid flytt utomlands
Ansvarsfull miljöpolitik
Arbetstillfällen för svenskar att låta industrin stanna
Skatteintäkter från att låta industrin stanna i Sverige
Hur du kan minska mängden miljöskadliga avgaser vid bilkörning
Hur kör man egentligen miljövänligt?
Ecodriving – Hur man kör miljövänligt
Ta bort onödig vikt
Var uppmärksam!
Motorbromsen är miljökörningens vän
Säg nej till ettan
Ju högre växel desto bättre
Accelerera snabbt och håll jämn hastighet
Håll dig borta från kopplingen
Använd medlutningen
Var smart vid motlut
Stoppa inte i onödan
Industriutsläppsdirektivet – Tillämpning och tolkning
Bat-slutsatserna styr Industriutsläppsdirektivets rekommendationer
Industriutsläppsdirektivet under svensk lagstiftning
2. Miljöprövningsförordningen 2013:251
3. Förordning om stora förbränningsanläggningar 2013:252
4. Förordning om förbränning av avfall 2013:253
5. Förordning om organiska lösningsmedel 2013:254
6. Förordning om produktion av titandioxid 2013:255Publicerade BAT-slutsatser, enligt bransch med publikationsdatum:
Iron and Steel Production (IS)
Manufacture of Glass (GLS)
Tanning of Hides and Skins (TAN)
Production of Cement, Lime and Magnesium Oxide (CLM)
Production of Chlor-alkali (CAK)
Production of Pulp, Paper and Board (PP)
Refining of Mineral Oil and Gas (REF)
Wood-based Panels Production (WBP)
Common Waste Water and Waste Gas Treatment/Management Systems in the Chemical Sector (CWW)
Non-ferrous Metals Industries (NFM)
Intensive Rearing of Poultry or Pigs (IRPP)
Large Combustion Plants (LCP)
Production of Large Volume Organic Chemicals (LVOC)
Waste Treatment (WT)
Waste Incineration (WI)
Food, Drink and Milk Industries (FDM)Så mycket koldioxid släpper Sverige ut per år
Hur dålig för miljön är egentligen koldioxidutsläppen?
De största utsläpparna av koldioxid 2019
5 städer med förorenad luft
Vad är smog?
5 av världens mest förorenade städer
Kanpur – Indien
Delhi – Indien
Rawalpindi – Pakistan
Bamenda – Kamerun
Al Ahmadi – Kuwait
Luftrening – kan vi rena förorenad luft?
Vad gör industrin för att förbättra luften?
Vad kan vi själva kan göra för att förbättra luften?