År 2005 införde Sverige så kallade utsläppsrätter som en metod i ett led för att minska utsläpp av växthusgaser. Utsläppsrätterna delas ut gratis till de företag som har tillstånd att släppa ut växthusgaser. För varje ustläpp motsvarande ett ton koldioxid mister företaget en utsläppsrätt. Tanken är den att industriföretagen skall motiveras att minska utsläppen då det är tillåtet att sälja utsläppsrätten vidare. På så sätt skapas en marknad där företagen själva aktivt arbetar för att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Bara i Europa handlades det med utsläppsrätter för 92 miljarder euro under 2010. Det är svårt att se hur mycket handeln egentligen har hjälpt att sänka utsläppen i Europa eftersom antal utsläpp skiljer sig åt från år till år. Även om tydliga tendenser saknas så anser man ändå att det finns indikationer om att utsläppen skulle vara högre om handeln med utsläppsrätter inte hade funnits.
Utsläppshandeln i Sverige
I sverige får ansökan om tilldelning göras hos Naturvårdsverket. Länsstyrelsen agerar tillståndsmyndighet, men Naturvårdsverket är den myndighet som planerar, utreder och prövar frågor om tilldelning av utsläppsrätter i Sverige. Naturvårdsverket har det generella tillsynsansvaret, men gällande flygverksamhet samråder Naturvårdsverket med Transportstyrelsen.
Bakgrunden till Utsläppsrätter
Hösten 1997 ägde det tredje partsmötet (COP3), även kallat Kyotomötet, rum. Här lades det så kallade Kyotoprotokollet fram som protokoll till en tidigare klimatkonferens i Rio de Janeiro 1992. Under Kyotomötet lanserades de flexibla mekanismerna. Just handel med utsläppsrätter är en av dessa mekanismer. Sammanlagt är det tre mekanismer, Handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling. Det finns även en fjärde, som är en variant, den så kallade bubbelmodellen. Denna metod, Bubbelmodellen är framtagen speciellt för EU. Detta innebär att industriländer kan samarbeta och avtala sinsemellan om att gemensamt fullgöra de fastslagna utsläppsreduktionerna.
Överskott av utsläppsrätter orsakar fallande priser
Under 2008 till 2012 byggdes upp ett stort överskott av utsläppsrätter. Överskottet har lett till låga priser på utsläppsrätter vilket gör det billigare för utsläpp och mindre lönsamt att minska utsläppen. Som en åtgärd beslutades under hösten 2013 att auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter under åren 2014-2016 senareläggs till 2019-2020.
Under 2019 infördes en marknadsstabilitetsreserv som justerar utbudet av utsläppsrätter. Detta innebär att det överskott av utsläppsrätter som inte auktioneras ut läggs i en reserv. Under 2017 beslutades det av rådet och Europaparlamentet att utsläppsrätter i MSR som överstiger föregående års auktionering, från och med 2023, kommer att annulleras. Under detta år förväntas över två miljarder utsläppsrätter att bli annulerade.
Kritik av utsläppshandeln
Eftersom utsläppsrätterna kan säljas mellan länder har kritiken framförts att mindre utvecklade länder riskerar att bli samlingsplats för utsläpp. Men samtidigt kan det vara ett incitament för utveckling och modernisering av industrier.
Förutom kritiken över hur verkningsfull handeln egentligen är finns en juridisk osäkerhet om vad utsläppsrätter. Straffrätt, civilrätt, redovisningsrätt och beskattningsrätt, alla kan de komma till helt skilda slutsatser om vad utsläppsrätter egentligen är. Detta skapar en osäkerhet, inte minst när det gäller att värdera företag. Vad är utsläppsrätter värda? Det finns inget riktigt sätt att värdera dem. Det finns inte heller några vägledande domar. Dessutom blir osäkerheten ännu högre på grund av politiska skäl. Man vet inte hur lagar omkring utsläppshandeln kommer att ändras, vilka direktiv som kommer att komma härnäst. Hur ska man då våga värdera utsläppsrätter och hur ska man då kunna värdera deras påverkan av företagets värde? Vid konflikter som till exempel en konkurs ställs en sådan fråga till sin spets.
Det finns även många skattetekniska och ekonomiska frågetecken som ännu inte klarlagts. För några år sedan likställde svenska skatteverket utsläppsrätter med finansiella instrument. EUs kommitté däremot betraktar dem som en tjänst och därmed menar de att de skall beläggas med moms. Så i vissa länder är de momsbelagda, i andra inte. Man har dessutom sett 16 olika sett att bokföra dom. Brist på enhetliga regler kan försvåra handeln mellan länder och leda till juridiska problem.
Utsläppsrätter under 2020
Corona-pandemin under 2020 har gjort att utsläppen fallit och detta leder även till att priserna på utsläppsrätter faller. Under första kvartalet 2020 hade priset på utsläppsrätter fallit med 35 procent. Detta innebär att för första gången på 15 månader handlas utsläppsrätter under 19 Euro per ton.
Många förklarar de fallande priserna med att pandemin har fått industriländer att stänga ner och produktionen stoppats. Men samtidigt kan en del av fallen ha naturliga förklaringar eftersom de ofta är svängningar under perioden mars. Detta beror på att strax innan månadsskiftet ska företagen redovisa till Kommissionen hur stora utsläppen var föregående år.