Luftföroreningar har negativ inverkan på både hos människor och mijljö. Läs om hur föroreningarnas påverkan, vilka ämnen de innehåller, lagar och regleringar. 

Luftföroreningar påverkar luft och omgivningen och kan skada levande organismer som djur och växter. Eftersom föroreningarna transporteras långa avstånd och deponeras i mark och vatten med nederbörden orsakar de försurning och övergödning i marker som används för plantager och fält som används för spannmål och föda.

 

Källor till luftföroreningar

Man kan dela upp luftföroreningar i stationära
och mobila källor samt övriga källor.

• Stationära källor inkluderar stora ugnar, fabriker och fossila kraftverk som värmekraftverk.
• Mobila källor är främst motordrivna bilar, fartyg och flygplan.
• Övriga källor till luftföroreningar kan vara kontrollerad bränning av skog och mark, samt ånga från färger och sprejer.

Även förekommande är militära källor som kärnvapensprängningar, giftiga gaser och raketuppskjutningar. Dessutom räknar man gödslad jordbruksmark som en av de stora källorna till kväveoxider.

 

Luftföroreningar och människan

Forskare har länge varit oroliga för hur människors allmänna hälsa påverkas av luftföroreningar. Under 1900-talet i takt med industrialiseringens framfart skedde en radikal ökning av allergier, astma och andningsrelaterade sjukdomar. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dödade luftföroreningar över sju miljoner människor världen över under 2012. Därför är gränsvärden som miljökvalitetsnormer viktiga och syftar till att undvika en oacceptabel nivå av luftföroreningar. Men samtidigt är miljökvalitetsnormerna ofta inte tillräckliga för att för säkerställa det skydd som behövs för en god livsmiljö.

Mycket har förbättrats i fråga om arbetsplatssäkerhet genom bland annat förbättrad miljö och skydd för de som arbetar i särskilt utsatta miljöer. Däremot är barn särskilt utsatta för luftföroreningar och mer behöver göras för att säkerställa barns hälsa under uppväxten. Jämfört med vuxna tar barns lungor upp mer luftföroreningar. Detta beror delvis på att barn andas snabbare och är mer aktiva. Eftersom barns hjärna, lungor och andra organ utvecklas under de första levnadsåren är de extra känsliga för påverkan av yttre effekter.

Internationellt arbete med luftfrågor

Svenska naturvårdsexperter deltar i internationella förhandlingar vid FN:s Luftvårdskonvention. Flera luftrelaterade miljökvalitetsmål som har beslutats genom Sveriges riksdag kommer inte att uppfyllas enbart av nationella åtgärder och kräver därför även internationella lösningar. Målen kan helt enkelt inte uppnås om inte utsläpp till luft minskas betydligt även i andra länder. Därför ser vi att Sverige har en stor aktiv roll inom det internationella samarbetet om luftfrågor.

Luftföroreningarnas ämnen och dess kemiska sammansättningar

Till de mest framträdande luftföroreningarna tillhör kväveoxider, aerosoler, polyaromatiska kolväten (PAH) och marknära ozon.  Vanliga ämnen som ingår i föroreningarna är bland annat svaveldioxid  ammoniak, kolmonoxid, metan, Klorfluorkarboner (freoner) och olika biomolekyler.

 

Kväveoxider

Bland annat förbränningsmotorer ger ut kväveoxider. NO_x är det vanliga samlingsnamnet för oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer. De flesta uppstår i förbränningsmotorer.  Kvävemonoxid (NO) oxideras i luft till kvävedioxid (NO₂) som i sin tur reagerar sedan med vattenmolekyler i luften och bildar salpetersyra (HNO₃). Kväveoxider bildas naturligt både på jordytan genom mikrobiologiska processer och i atmosfären genom strålning. Kväveoxider verkar naturligt uppbyggande av ozonskiktet, men kväveoxider bl.a. från flygplan verkar skadande på ozonskiktet.

Svaveldioxid

Den färglösa gasen Svaveldioxid, SO₂, bildas överallt i naturen då biologiskt material bryts ner, men uppstår även genom förbränning av svavelhaltiga ämnen som fossila ämnen. Svaveldioxid är en av de vanligaste luftföroreningarna som i Sverige kulminerade i mängd under 70-talet. År 1980 låg utsläppen på ca 500 000 ton och har minskat kraftigt under åren. 2009 låg utsläppen på 30 000 ton, en minskning på 94% jämfört med 1980.

Ammoniak

I sitt vanligaste tillstånd är ammoniak en färglös gas med en starkt stickande lukt. I naturen bildas ammoniak vid nedbrytning av organiskt kvävehaltigt material. Ammoniak har tidigare använts som viktig beståndsdel i gödsel och som råvara till sprängämnen. Idag används ämnet främst som rengöringsmedel samt för köldmedium i kylmaskiner. I Europa står lantbruken för runt 90% av ammoniakutsläppen.

Krav på högsta halt av ämnen

Gällande regler för högsta utsläpp i Sverige är
från 2006. De högsta kraven har satts på utsläpp av Kvävedioxid samt Svaveldioxid.

Kvävedioxid

Kraven på halten av kvävedioxid 2006 är att:

• timmedelvärdet inte får blir större än 90 mikrogram per kubikmeter luft mer än 175 gånger per år.
• timmedelvärdet inte får blir större än 200 mikrogram per kubikmeter luft mer än 18 gånger per år.
• dygnsmedelvärdet inte får blir större än 60 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per år.
• årsmedelvärdet inte får blir större än 40 mikrogram per kubikmeter luft.

Svaveldioxid

Kraven på halten av svaveldioxid 2006 är att:

• timmedelvärdet inte får blir större än 200 mikrogram per kubikmeter luft mer än 175 gånger per år.
• timmedelvärdet inte får blir större än 350 mikrogram per kubikmeter luft mer än 24 gånger per år.
• dygnsmedelvärdet inte får blir större än 100 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per år.
• halten inte får blir större än 125 mikrogram per kubikmeter luft mer än 3 gånger per år.

Kolmonoxid

Kraven på halten av kolmonoxid 2006 är att:

• ett speciellt uträknat dygnsmedelvärde inte får bli större än 10 milligram per kubikmeter luft.

Bly

Kraven på halten av bly 2006 är att:

• årsmedelvärde inte får bli större än 0,5 mikrogram per kubikmeter luft.