Sverige har satsat på hårda åtgärder genom mål, lagstifting och höjda skatter. Koldioxidutsläppen ska ner till noll 2040-2045. En av åtgärderna är att inga fossila bilar skall få säljas efter 2030. Men eftersom hela bilindustrin räknar med an total omställning från fossila drivmedel är nog inte efterfrågan av elbilar det svåraste att tillgodose. Miljöpartiet vill dessutom föreslå ett totalförbud av fossil tankning.
Från 1990 har det skett en stadig avtrappning av koldioxidutsläpp, totalt sett har det skett en minskning med 27% från och med detta år. En topp med ökning var under 1996. Koldioxidutsläppen i Sverige år 1990 låg på totalt drygt 75 000 ton. 2018 var utsläppen drygt 63 000 ton. De senaste åren från 2014 har vi dock sett en ökning och upptrappning av koldioxidutsläppen från år till år, tillochmed 2018.
Dock står inte den svenska industrin för denna ökning. Industrierna har stadigt fortsatt släppa ut mindre koldioxid. Det är istället utrikes transport för ökningen. 1990 motsvarade koldioxidutsläppen från utrikes transport i Sverige drygt 3700 ton. 2018 var det 11700 ton. Det handlar alltså om mer än tre gånger så mycket utsläpp.
Sveriges industrier minskade sina utsläpp med 6% 2019 jämfört med året innan. Under 2019 var det precis som det föregående året ståltillverkaren SSAB som stod för det överlägset strösta utsläppet med 5,23 miljoner ton. De industrier som utmärker sig särskilt gällande höga koldioxidutsläpp är stål- och järntillverkning, kemikalieindustrin samt el- och värme.
Hur dålig för miljön är egentligen koldioxidutsläppen?
Egentligen är den totala negativa påverkan inte ekvivalent med utsläppsnivån. Att balansera nivåerna av koldioxid i luften är viktigt för människan. Vid 10% i luften så dör vi. 2,5% ger oss huvudvärk. Den generella nivån av koldioxid i luften är förnärvarande 0,04%. Koldioxiden i luften är alltså inte så farlig för oss. Men den är viktig för naturen. Nuvarande nivån ligger på 414 ppm. Om den skulle gå under 150 PPM dör alla gröna växter och vi kommer att dö med dom.
Nu är det så att skog och mark tar upp så mycket koldioxid att vårt nettoutsläpp är ungefär lika med noll. Utsläppen från industrin under 2019 var runt 51000 ton koldioxid. Skog och växter står för ett minusvärde, eller upptagning av koldioxid motsvarande runt 50 000. Kyotoavtalet om minskade utsläpp har inte tagit hänsyn till skogarnas minusverkan på utsläppsnivåerna. Alltså skulle vi egentligen inte behöva eftersträva ett nollvärde på dessa utsläpp. Snarare skulle man i ännu högre grad rikta in sig på att minska utsläppen av sulfat, tungmetaller och andra ämnen som inverkar direkt skadligt på miljön.
De största utsläpparna av koldioxid 2019
1) SSAB inklusive Lulekraft, ståltillverkare: 5,23 miljoner ton
2) Cementa, cementtillverkare: 2,02 miljoner ton
3) Preem, oljeraffinaderi: 1,68 miljoner ton
4) LKAB, järnmalm/pellets: 668 000 ton
5) Borealis, kemikalieindustri, 632 000 ton
6) Kalkindustrin (bland annat Nordkalk): 592 000 ton
7) Stockholm Exergi, el och värme: 588 000 ton
8) ST1 (före detta Shell), oljeraffinaderi: 456 000 ton
9) Vattenfall Uppsala, el och värme: 286 000 ton
10) Tekniska verken Linköping, el och värme: 285 000 ton